Lyckligt omplacerade!
Det finns tusentals djur som söker nytt hem idag. Vi får ofta höra om vanvårdade, dumpade eller oönskade djur här i världen.
Vad vi inte hör lika ofta är djur som faktiskt hittat ett nytt hem, där de får leva ett lyckligt liv tills de blir gamla och går bort av en naturlig och framför allt, riktig anledning!
Djurvänner! Vad vore härligare än en tråd där vi alla får berätta om just detta? En hel tråd för djur som blivit omplacerade till nya hem!
Ta dig friheten att berätta om ett djur som du själv har- eller hjälpt till att omplacera till ett nytt varaktigt hem! Du får jättegärna berätta lite om djuret, dess historia och även bifoga en bild!_
Skriv ett eget inlägg för varje djur, såvida de inte flyttade tillsammans till samma hem!_
Mvh Nathalie
Då vill jag börja med att berätta om sötgubben Theodore.
Det var inte jag som omplacerade Theo, utan jag fick istället den stora äran att adoptera honom.
Theo bodde hos min pojkväns kompis syster. Då jag lyckats smitta min pojkvän med "marsvinssjukan" blev han förstås nyfiken då han fick höra att hans kompis syster hade ett marsvin, ett ensamt marsvin dessutom. Det visade sig att detta marsvin var 4 år gammat och hade levt de senaste åren ensam då hans kompis tragiskt avlidit. Något som var ännu mer tragiskt var att hans matte var så allergisk att hon knappt kunde hantera honom. Han levde i en väldigt liten bur med ett hus och hö som enda miljöberikning.
Då min pojkvän var där brukade han pyssla med marsvinet, som var ganska skyggt. Han pratade med ägaren om att han och jag var marsvinskunniga och gärna skulle ta oss an marsvinet om hon ville det. Hon funderade över saken. Jag förstår att hon var mycket fäst vid sitt marsvin och säkerligen älskade honom, men både hon och marsvinet led av hennes starka allergi och hon kom fram till att det bästa för honom vore att flytta.
Sagt och gjort, Theodore flyttade hem till oss. Det dröjde inte länge innan han fick en ny kompis, den spralliga nakenfisen Sparv. Theo tog sig an Sparv och vårdade honom ömt. Än idag, 2 år senare, kan man finna Theo sitta och pussa på Sparvs öron.
Theodore fann sig snabbt tillrätta hos oss och är det tryggaste marsvin jag någonsin träffat.
Theo fyller 7 år i år och jag hoppas att vi får fler år tillsammans med den här undebara gosegubben. 
Livet med två australian shepherds
- https://brukshundarnas.wordpress.com
#1: Gud vad skönt att förra ägaren själv insåg att det var dags att släppa taget om sin sötnos! Starkt gjort av henne, tycker jag. (även om Theo verkar ha fått leva sådär ett tag.)
Jag förstår verkligen att det är svårt att släppa taget om det djuret man älskar.. Men vid såna här tillfällen måste man försöka tänka på djurets bästa. Sen är det knappast hälsosamt för någon av de inblandade när en djurägare är så pass allergisk att den knappt kan hantera sina husdjur.
Men oj vad skönt att det löst sig med allt för Theo. Ny burkompis har han fått också, till och med. :'D
Mvh Nathalie
Starta ny diskussion
