Förstår att du blir frustrerad och arg.

Det blir jag med många gånger när jag läser trådar om att djurägare (för det inte alltid är barn) letar efter en avelshane för att få para ut sitt djur.

Många gånger paras det enbart för att få söta ungar och inte en tanke på vart alla dessa ungar ska ta vägen.

Läste någonstans om någon som ville starta en stor kanin uppfödning med upp emot 20 avelsdjur.

Vart ska alla dessa ungar ta vägen? Det finns ju inte ens hem för alla djur idag så varför då massproducera flera.

Tyvärr tänkter inte alla som avlar på vart ungarna ska ta vägen. Det är inte konstigt att alla omplaceringshem behövs tyvärr. För utan dem skulle säkert massvis med kaniner & marsvin som bara är några år och helt friska avlivas pga att hem inte hittades snabbt nog.
Sorligt men sant.

En del skulle aldrig släppt Ken & Barbie!

Jag tror definitivt att det finns folk som kan stoppa dessa människor, eller åtminstone förse dem med information som gör att de tänker om.

Jag tycker inte att det är det minsta konstigt att barn vill para sina djur. Barn (nu tänker jag på människor under ca 15 år) vet oftast inte hur djurens situation i samhället ser ut i dagsläget och de vet oftast inte heller att marknaden redan svämmar över av osålda djur. Deras lilla kanin eller marsvin är ju jättegulligt, och tänkt då hur gulligt det skulle vara med små ungar!
Här kommer, förhoppningsvis, föräldrarna in i bilden. Även om många föräldrar inte heller är insatta i hur många djur som redan produceras och hur svårt det kan vara att hitta bra hem till ungarna så avskräcks nog många bara av det arbete som krävs när det gäller avel.

Även du, jag och alla andra kan försöka göra en skillnad. Känner vi någon vars barn, partner eller kompis vill ta en kull på måfå kan vi informera. Ser vi någon som skriver på ett forum kan vi informera. Vi kan även sprida information utan att ha någon speciell målperson, i form av artiklar, blogginlägg, trådar på forum mm.

Det är lätt att bli frustrerad, arg och ledsen när man ser såna fall som du tar upp. Men hur ska personen ifråga få en chans att förstå och se andras åsikter i ämnet när så lite information i ämnet finns lättillgängligt?
Detta är en av mina stora tankar med denna sajt, att sprida den information som många gånger tycks saknas.

Kloka ord från en klok person…

Läsa och skriva på andra forum är säkert bra men frågan är, hur många förstår och framförallt låter bli att para efter en lektion?

Efter ett halvår på iFokus, så känns det som om många barn och vuxna har bestämt sig redan innan dom skriver i trådar…

Men varje gång man kan avstyra det hela,får ändå ses som ett framsteg.

Just nu har jag "slut" på ord men jag återkommer!

Men vaddå så ni tycker alla som avlar på djur för att få fram fina färger så dom får bra poäng , är svin!?

Dom flesta uppfödare har en djuraffär om dom inte får sålt på sina djur.

#5 Jag uppfattar det som att de tycker att det här med att ta en kull för att det verkar roligt och spännande, att det är det som man tycker illa om. Lika ogenomtänkta kullar.

Att avla på djur för att få fram fina färger, det är väl just så marsvinsavel speciellt går till? Jag tycker inte att det är något fel på det, bara kullen man tar är genomtänkt och inte att man sätter ihop en hona och en hane för att få framsöta ungar som de sedan inte vet vad de ska göra av.

#5 Svin är väl att ta i, men klarar man inte av att se problemen med den typen av avel så har man nog missat något. Som tur är detta en av punkterna i den översyn av djurskyddslagstiftningen som pågår just nu och man får då hoppas att det kommer en lagändrig på den punkten. Visst det är redan i dag förbjudet att avla på t.ex. missbildningar eller andra egenskaper som kan innebära negativ påverkan hos avkomman. Detta i sin tur torde t.ex. innebära att det inte är tillåtet att avla på ex. albinodjur, eftersom de riskerar synproblem. Andra problem är t.ex. djur utan päls, inavel samt olika typer av missbildningar som kanske är mest utbrett inom akvariehobbyn.

När det sedan gäller acceptabel avel. dvs avel på friska djur där avkomman inte riskerar att få egenskaper som påverkar negativt, ligger nog problemet i att man avlar fram djur som det finsn marknad för men eftersom man endast anser att det ska vara som sällskapsdjur låser man in sig sjävl i ett hörn.

Barn däremot ska inte syssla med avel och i många fall inte ens äga djur. Om en familj vill ha ett sällskapsdjur är detta de vuxnas ansvar, det är de som ska se till att djuret sköts på ett korrekt sätt. Sedan kan man alltid diskutera, det finns vissa barn som klarar av att sköta ett djur och det finns vuxna som inte gör det. Men i grund ligger problemet med oönskade och misskötta djur här. Föräldrar skaffar en kanin till sina barn eftersom de tjatar, 2 månader senare när det inte är lika roligt längre hamnar de själva med ansvaret och det var ju inte det de tänkt sig. Det finns då lite olika alternativ, antagligen tar man sitt anvar, säljer eller ger bort djuret (antagligen som sällskapsdjur eller foder) eller så avlivar man det.

#7 för en som inte vet, vad är det för problem med djur utan päls?

Päls har en funktion hos de djur som har en sådan, värmeisolering, fungera som kamoflage, skydda mot UV-ljus m.m. Det är alltså en del av djurets naturliga funktion och att avla mot detta torde innebär att man inte följer gällande regelverk. Det kan ju också tilläggas att det finns ex. på djurarter där bärare av gen som ger upphov till hårlöshet även är bärare på andra gener som ställer till andra problem.

"De djur som nedärver missbildningar, eller andra egenskaper som medför lidande för avkomman eller negativt påverkar avkommans naturliga funktioner, får inte användas i avel."

#9 Där ser man Jag hade inte en tanke på att man kan uppfatta nakna djur som "missbildningar" eller kanske mer att de påverkar avkommans naturliga funktioner, eftersom det finns rena raser där djuren är helt eller delvis pälslösa men när jag tänker efter så är väl denna nakenhet något av människans verk genom att avla på de djur som bär på anlagen.

Man bör skilja på två olika saker, ras och art. Ras är något vi människor har uppfunnit, dvs det gäller husdjur. Art däremot är en biologisk indelning av t.ex. djur eller växter.

De "raser" man ser bland husdjuren och deras utseende är styrt av människan. Det är alltså vi som påverkat djurets utseende genom selektiv avel, en avel som inte alltid är sund. Tittar man då i naturen så finns det ex. på djur som saknar päls, men de gör detta av en anledning, dvs något som evolutionen har sett till.

Den selektiva avel som bedrivs kan självklart både vara postiv och negativ, men när det gäller just missbildningar är det ett stort problem. Hundar som inte kan andas, fiskar med utstående ögon, ormar utan fjäll, marsvin utan päls, albinokaniner med ögonproblem osv.

#6 Jag själv som håller på med kaninavel med min familj och går kurser m.m. vet att det INTE bara är marsvin det är väldigt mycket färg i kaniner också.

#12 Självklart, att jag gav marsvin som exempel är just för att det är färgerna där som är mer som "raser" man brukar sträva mer efter en perfekt färg än själva kroppsformen, kanske är så med kaniner också? Jag är inte så insatt där.

Precis som Stirrup säger " Jag uppfattar det som att de tycker att det här med att ta en kull för att det verkar roligt och spännande, att det är det som man tycker illa om. Lika ogenomtänkta kullar"

Louise - Ariel: Ordet svin har inte nämnts i sammanhanget så en ursäkt från din sida vore inte helt fel…

Kent2: Menar du verkligen vad du skriver i sista delen av ditt inlägg " Det finns då lite olika alternativ, antagligen tar man sitt anvar, säljer eller ger bort djuret (antagligen som sällskapsdjur eller foder) eller så avlivar man det"

Vill du verkligen berätta för ett barn att nu har ormen ätit upp era marsvin, som ni tröttnade på ?

Alternativt,jag avlivade era djur då ni har tröttnat…

Handen på hjärtat ärligt talat, är du massuppfödare eller är ditt moraliska samvete lika med noll ?

Marsvin,kaniner eller vad det nu må vara skall inte användas till djurfoder utan dom är avsedda som sällskapsdjur!

Omplaceringarna är överfulla med djur och fler behöver knappast produceras så länge det råder en rejäl obalans!

Nu ser jag framemot en seriöst svar från er båda!

Flemming

Självklart menar jag det jag skrev, det finns inga andra alternativ.

1: Antagligen behåller man djuret och sköter det enligt de regler som finns.

2: Eller så säljer eller ger man bort djuret djuret, antagligen som sällskapsdjur eller som foder.

3: Sista alternativet är att man avlivar det, antagligen själv genom någon av de metoder som är tillåtet eller så tar man det till en som kan avliva det t.ex. veterinär eller jägare.

Klarar man inte av alternativ 1, vilket händer t.ex. allergi, ändrade familjeförhållanden osv så har man alltså att välja på alternativ 2 eller 3. Väljer man då 2, dvs att sälja eller ge bort djuret har man försatt alla möjligheter att påverka vad som därefter händer med det och väljer man 3 är alltså valet att man själv eller låter någon annan avliva det.

För min del ser jag inga som helst problem att använda en kanin eller gnagare mat till något rovlevande djur. När det gäller kanin ser jag heller inget problem att använda det som livsmedelsproducerande djur c:a 300 000 kaniner föds upp och slaktas redan idag av i Sverige av den anledning.

# 5 skrev "Men vaddå så ni tycker alla som avlar på djur för att få fram fina färger så dom får bra poäng , är svin!?

Dom flesta uppfödare har en djuraffär om dom inte får sålt på sina djur."

Oavsett vad målet är så tycker jag absolut att det är fel att föda upp djur utan att ha kunskaper om dels djuren och deras behov men också genetik och sjukdomar/defekter. Det gör ju även färgaveln så mycket roligare.

Det finns nog inte en zooaffär i världen som går med på att ta hand om "det som blir över", d v s osålda äldre ungar! De vill ha marsvinsungar som är 4 veckor och kaninungar som är 5 veckor (ja, olagligt tidigt…) . Föder man upp djur får man allt ha en plan för osålda ungar.

# 8 skrev: "för en som inte vet, vad är det för problem med djur utan päls?"

Förutom det som andra redan har skrivit så kan jag tillägga att när det gäller hund så är nakenanlaget semiletalt. Det innebär att ett djur med dubbelt nakenanlag dör redan på fosterstadiet och aldrig föds. Jag kan tänka mig att det gäller andra djurslag också. Det är anledningen till att det inte går att renavla nakenhundar: alla bär på en pälsgen och vid paning naket/naket blir det 2/3 nakna och 1/3 pälsade. Den sista fjärdedelen valpar föds alltså aldrig.

De nakna hundarna saknar i stort sett alltid tänder och kan ha konstiga bett. Men jag har hört talas om de som haft för mycket tänder också… Den nakna hundras jag känner till är chinese crested, kinesisk nakenhund. Deras nakenanlag är dominant. Jag har förstått att det finns ett annat nakenanlag som är recessivt som inte medför tandproblem. Men de andra problemen finns ju där ändå…

Kent2

Vi står väldigt lång ifrån varandra i det mesta!

Det enda jag kan hålla med dig om är punkt ett.

Tvåan, säljer eller ger bort djuret till någon som är kompetent.

Foder är helt uteslutet men ditt samvete är kanske lite naggat i kanten…

Avlivning skall endast ske om djuret är sjukt, allt annat är förkastligt.

Att hänvisa till dom 300.000 tusen kaniner som används i livsmedelsproduktionen är lite off i detta sammanhang…

Du har fortfarande inte besvarat min fråga, om du är producent av djur ?

Personligen har jag inget "engagemang" i djurvärlden då jag kör lastbil men åsikter det har jag massor av…

Kattis åsikter är sunda och jag delar dom…

Vänligen

Flemming

Varför skulle det vara off, det är precis det som saken gäller dvs uppfödning för andra orsaker än sällskapsdjur. Det är denna typ av uppfödning som tillsammans med foderuppfödning är dominerande i Sverige, men tyvärr finns det personer som inte klarar av att se verkligheten.

Avlivning är det enda som återstår, enklast för ett marsvin eller kanin är slag i huvudet om det rör sig om enstaka djur.

Jag föder upp djur som foder åt vissa av mina djur, åt andra köper jag det från uppfödare.

Jag har knappt någon kunskap i området om "sällskapsdjur" till köttproduktion men ändå kan jag inte låta bli att kommentera.

Kanske blir lite OT men är det verkligen något att rekomendera att man köper djur som är avsedda för sällskap för att själv slakta dem? Jag menar de är ju inte uppfödda för det ändamålet, köper/får jag ett djur av en random person på blocket, hur vet jag då att djuret inte är "smittat" med något? Köttdjur är väl oftast speciella raser med större storlekar och som födds upp på speciella sätt? Som sagt, jag har ingen vidare kunskap om detta så jag har kanske fel?

Känner också att jag måste kommentera om att man inte ska använda sällskapsdjur till mat, alltså, från första början (nu pratar vi om flera tusen år) så var det väl inte tänkt att dessa djur skulle hållas i fångenskap för att man själv skulle få sällskap och kärlek? Utan det var väl just för matens skull man började med att fånga in dessa djur?
Jag personligen har mycket mycket svårt att förstå att man ens vill äta kanin, marsvin, hund, häst osv. De är inte ätbara tycker jag.

#19 Jag skulle nog inte heller köpa t.ex. en äldre kanin på blocket och sedan slakta denna. Däremot tror jag inte det är några problem om man köper t.ex. ungar och sedan drar upp dessa för egenproduktion. Men det var egentligen inte det som saken gällde, utan just avel. Tyvärr ser alltså många bara djurent som sällskapsdjur och inte som foder/livsmedel och av den anledningen får man också en betydligt mer begränsad marknad. Om t.ex Kalle XX istället för att släppa ut sin kanin i någon av stadens parker när han inte hittat någon som vill ha den, inte klarar av at slå ihjäl den själv och inte är villig att betala kostnaden för veterinäravlivning, hade gett bort den som foderdjur hade problemet varit löst.

När det gäller domesticerade djur så var nog inte sällskapsdjur precis det som låg som huvudanledning. Det var själva nyttan människan kunde ha av djuret som var huvudanledning, sedan kan denna nytta skilja sig åt mellan olika arter som hund, åsna, bi, häst, get, iller eller råtta osv. Därefter är det till stor del åsiktskillnader som gör att vi kanske inte anser att t.ex. häst är ett livsmedelsproducerande djur vilket det till facto faktiskt är i Sverige, samma sak gäller kanin. När det gäller andra djur som hund och marsvin är det mer kulturell skillnad.

#16  Våran djuraffär tar emot våra ungar från 6v-13v ibland senare beroende hur mycket plats hon har.

#12

Kaniner bedöms i vikt, rasprägel , presentation , kroppsform , pälsens täthet , pälsens kvalitet , man (om det är en lejonhuvad) , färg , teckning , kondition , vård  och sundhet. =D

#14

Jag behöver inte be om förlåtelse?

Jag har inte sagt något dumt specifikt till någon , utan jag tycker att det låter som på er att ni tycker att kaninuppfödare är svin?!

**_www.stormenskaniner.se_**

Ang att lämna/sälja sina djur till djuraffär om man själv inte får dem sålda tycker jag är så så fel.

Då har man som uppfödare ingen koll på vart djuren tar vägen och vad som händer dem.

Tycker inte man ska ta fler kullar än vad man kan få hem till. Får man inte sina djur sålda (spelar ingen roll om det är kaniner eller möss) så har man ett ansvar för dem.

Föder själv upp gerbiler i liten skala och jag skulle ALDRIG lämna mina till en djuraffär. Det tycker jag är mitt ansvar som sätter dem till världen att de får ett bra liv. Aldrig skulle jag sälja dem till en djuraffär där jag inte har en aning om vart de hamnar eller kunna följa deras utveckling och ev sjukdomar.
Får jag inte ungar sålda så tar jag inga fler kullar förens jag har köpare.
Man behöver inte producera fler djur än vad som redan finns tycker jag.

Vissa djur finns det sånt stort överskott av att alla måste ta sitt ansvar.

Att avliva friska djur som man inte får sålt är ingen lösning. Alla måste som sagt ta sitt ansvar för de liv man sätter till världen. Annars kommer värdet på djuren sjunka ännu mera och vad får våra djur då för liv?

Ett mycket bra inlägg Wolfgirl!

Louise-Ariel: Nä du behöver inte be om ursäkt men ett sådant uttalande gynnar knappast din sak…

Alla ni som har läst tråden men inte kommenterat ännu, tag chansen och tyck till …

#8 Djur utan päls (marsvin, råttor etc) saknar thymus, det är en liten körtel som man förvisso kan leva utan men den har en extremt viktig funktion i immunförsvaret. Enkelt talat så passerar alla antikroppar som bildas i benmärgen (tror jag att det var, kan kolla upp det om det krävs) och de mognar där. Dessutom sker en massiv selektion där de celler som inte fungerar riktigt som de ska tas bort, de som reagerar på fel saker (tex. en själv) osv, upp emot 90% selekteras bort i thymus och kommer således inte ut i bruk i kroppen. Om man då saknar thymus så vet jag inte exakt hur det blir för de celler som behöver mogna till där, kanske gör de det ute i systemet men bara det faktum att selektionen inte sker säger ju sig självt att det är negativt för djurets hälsa.

Tänker inte diskutera det här något mera!

Om uppfödare inte skulle sälja till djur-affärerna skulle det inte finns någe djur där!

#16, 26 Tackar för infon om hårlöshet, det ytterliggare stärker mitt argument att uppfödare som sysslar med denna typ av avel bryter mot gällande regelverk. Skulle iofs vara intressant att få det prövat rent rättsligt men som jag skrev innan så är just "rasavel" något som är uppmärksammat, vi får se vad utredningen säger i den frågan.

#27 En mycket talande iaktagelse.

Som uppfödare har man egentligen heller ingen möjlighet att hålla koll på var ett djur tar vägen om inte köparen står för informationen. Vid en försäljning/omplacering/bortskänkning går ägandet över till köpare och det är denna som ensam beslutar vad som sker med djuret.

#27 De flesta, inte alla, djuraffärer köper sina djur från grossister. 9 av 10 djuraffärer man pratar med så kommer deras djur från olika grossister så djuraffärer kommer tyvärr alltid ha djur till salu.

#28 Beror väl på hur noga man är att följa sina djur man säljer. Själv har jag kolla på alla djur jag sålt genom kontakt med ägarna. Skulle de mot förmodan inte kunna ha dem kvar återkommer djuren hit till mig.  Nu har det aldrig hänt men skulle någon en dag höra av sig och inte kan ha dem kvar så står dörren alltid öppen för dem.

louise-ariel skrev:

"Tänker inte diskutera det här något mera!

Om uppfödare inte skulle sälja till djur-affärerna skulle det inte finns någe djur där!"

Tro mig, det vore det absolut bästa som kunde hända! Ger inte ett ruttet lingon för zooaffärer. Det är möjligt att det finns någon seriös någonstans, men jag har då inte hittat någon. Och jag har letat i hundratals genom åren!

Dessa affärer stället till med så mycket elände med sina felaktiga råd och att de bara ska sälja sälja till varje pris. Det är saltstenar och skitfoder (som de säger att kaniner och marsvin ska ha fri tillgång till…), små och olagliga burar, vitaminer, fröstänger, yoghurtdroppar och en massa annat skit som folk inte behöver.

Hos mig köper man en höbal, en halmbal och en rejäl påse bra pellets för under 200:-. Det räcker flera månader för en kanin eller två marsvin. Går du in i en zooaffär och frågar vad du behöver kommer du ut 1000:- fattigare!

Förtydligande till #26. Thymus kallas ofta brässen, det kanske är lättare att känna igen. Lymfocyter (en typ av vita blodkroppar vilka ingår i det adaptiva immunförsvaret, finns lite olika lymfocyter med för att knöla till det lite extra) är de som mognar i thymus till T-celler.

Intressant tråd. Jag tror mycket av problemet bottnar i att folk skaffar husdjur alldeles för lättvindigt och ger ifrån sig dom lika lätt. Uppenbarligen så finns det plats för många uppfödare eftersom dom också får djuren sålda. Få som ska skaffa en söt liten kanin eller liknande verkar vilja ha en äldre "begagnad" kanin. Nej, alla vill ha en liten unge. Sen hamnar många på blocket sen.

Det kanske inte är uppfödandet i sig som är det stora problemet utan denna köp-och-släng attityd?

Jag är själv kluven hur stort ansvar jag tycker uppfödarna ska ha över detta. Ifall man vill föda upp djur är det såklart bra att tänka på hur marknaden ser ut. Men samtidigt tycker jag inte det är uppfödarens fel att en köpare i sin tur säljer djuret vidare sen. Dom kan alltid försöka känna av ifall köparen verkar seriös eller ej, ge ut så mycket i information osv. Men att göra en bedömning över hur bra andra människor kommer vara som djurägare verkar oerhört svårt. Ska dom verkligen behöva ansvara för detta?

Sen tycker jag det är väldigt intressant och även sorgligt att folk värderar djur så olika. Att det skulle vara okej att döda grisar, kor eller råttor som mat men inte kaniner och marsvin är för mig mycket underligt.

Jag antar att det har att göra med att råttor anses vara skadedjur och att folk är vana att se grisar och kor som mat. Det intressanta är ju dock att båda kanin och marsvin också är matdjur i grund och botten.

Personligen anser jag att grisen har egenskapen som gör att jag värdesätter den mer framför både kanin och marsvin. Om jag åt kött skulle jag känna mig betydligt bättre tid mods att äta dessa än grisar. Betyder detta är jag är omoralisk?

Jag ser inget fel att "förbrukade" husdjur blir till mat till något köttätande djur. Hellre det än att djuren ska fara illa eller bli dumpade i naturen. Ska man försöka se det ur något etiskt perspektiv så behöver våra köttätande djur mat. Är det så stor skillnad på att mata med ett "husdjur" eller ett "matdjur"? Är det mer synd om den ena? Nej.

Jag tror överlag att djur uppfödda hos uppfödare har det bättre än djur uppfödda enbart som foder (med undantag såklart). Och är det då inte bättre ifall det fanns mer foder tillgängligt från sällskapsuppfödare? Ifall man ser det till det stora hela.

Jag hade hellre köpt överskott som en uppfödare inte fick sålt än frysta grossistuppföda djur som foder.

#29 Var tror du grossisterna får sina djur i från? Att du sedan har en kontakt med dina köpare är en precis som jag skrev helt frivilligt från köparens sida.

#30 Att det finns en massa konstigheter i en zooaffär är konsumenternas fel och ingen annans, utan efterfrågan hade dessa saker inte funnits. Samma sak gäller skötselråd, visst en zooaffär ska lämna grundläggande råd, t.ex. så att man inte håller en akvariefisk i en brödburk, men därefter är det köparens ansvar att ta reda på fakta om djuret, tyvärr misslyckas nog de flesta med detta. Du skriver vidare att

"Hos mig köper man en höbal, en halmbal och en rejäl påse bra pellets för under 200:-."

Här visar du då att en uppfödare inte är bättre en en djuraffär när det gäller att ge felaktiga råd. I detta fallet kommer alltså marsvinsägaren inte följa gällande regelverk om han/hon endast skulle använda det du sålt som foder.

#29

Jaa och uppfödare säljer till grossister!

#30

Den vi säljer till är seriös.

Kent2

Du har en fantastisk förmåga att vända och vrida orden till din egen fördel…

"Hos mig köper man en höbal, en halmbal och en rejäl påse bra pellets för under 200:-."

Här visar du då att en uppfödare inte är bättre en djuraffär när det gäller att ge felaktiga råd. I detta fallet kommer alltså marsvinsägaren inte följa gällande regelverk om han/hon endast skulle använda det du sålt som foder.

Marsvin som jag hade i tankarna när tråden startades, skall ha 80% hö av god kvalitet och resterande bör/skall var grönsaker som även en människa skulle vilja äta dvs. fullgod kvalitet här också…

Eftersom grönsaker har väldigt kort tid från bra till dålig, så är det naturligt att inte skicka med dessa…

Jag tror bestämt att Katti har en "föreläsning" om hur djuret skall behandlas, vad den skall äta, eventuella sjukdomar och sist men inte minst så skrivs ett "kontrakt" där köparen förbinder sig att återbörda djuret till Katti.

I ett forum missas vissa delar av vad man tycker och tänker, då detta finns i huvudet på personen som skriver och då glöms det i forumstexten, vilket tyvärr resulterar i att innebörden blir något helt annat…

Isdrakee: Jag är inte vegetarian men anser ändå att alla djur har sitt värde, vilket betyder att jag dåligt samvete när jag äter kött…

Grönsaker har aldrig varit men "grej" men efter ha sett och läst hur djuren (stora som små) behandlas så är det inte långt ifrån…

Jag håller med dig om att tråden är intressant, då vi helt plötsligt har fått in representanter från många olika grupper och sådant är väldigt sällsynt!

Zooaffärer är inget jag gillar!

Har besökt tre stycken i Malmö varav två var välkända företag.

Det första var väl också det mest seriösa för dom lät gnagarna komma ut i en hage som fanns mitt i affären.

Nu var det väl inte så ofta men dom kom ut…

Vattenflaskan till buren med marsvin/kaniner hade kantrat så att dom inte kunde dricka…

Haffade en i personalen och påpekade detta, vilket resulterade i att hon tackade så hemskt mycket…

När flaskan var i rätt lägen så blev det en huggsexa om vem som skulle drick först och då kan man undra när dom senast kollade flaskan och djuren.

Affär nummer två hade knappt koll på något och när jag föreslog dom att man kanske skulle ta ut dom ibland (i en hage) så sa kvinnan att det har vi aldrig tänkt på…

Nummer tre, dit går jag aldrig igen…

Jag håller på att bilda mig en uppfattning om vad som är tillåtet när det gäller Zooaffärer och eventuellt gör jag en anmälan till Länsstyrelsen…

Lång text skulle kunna bli ännu längre, men nu är det någon annans tur att fylla på …

#34 Jag vet inte hur stor den omsättningen är på det stora hela, för grossisterna föder själva upp alla möjliga olika djur och hur du än vänder och vrider på det hela så kommer "uppfödardjur" vara en minoritet i djuraffärer överlag.

Grossisterna får sina djur från vad jag skulle kalla för "djurfabriker", inte sällan utomlands… De får max 100:- för en kaninunge, vilket innebär att de till varje pris måste maximera avkastningen. Alltså är det så många djur på så liten yta och så många kullar per avelsdjur som det bara är möjligt som gäller. Kaniner, som är det djurslag jag känner till bäst, tas också från mamma vid 4-5 veckors ålder. Det innebär att det är oerhört hög dödlighet bland djuren de första månaderna. Men vad gör väl det; det är ju bara bra för affären som får sälja en kaninunge till… .

Att jag säljer hö, halm och bra pellets innebär väl inte att jag säger att det är det enda djuren ska ha! Jag säljer i stort sett bara kaniner, men har även omplacerat marsvin ibland (och tidigare även fött upp marsvin). Mitt skötselråd för kaniner är på 20 sidor och föreläsningen på ca en halvtimme! Den går ut mycket på att djuren ska ha mycket hö och lite kraftfoder (och självklart att grönsaker är livsviktigt för marsvin). Jag tar också upp vad man inte ska ge dem, t ex fröstänger, yoghurtdroppar, syntetsika vitaminer (inklusive c-vitamin i mat eller vatten till marsvin!!!).

Jag skriver däremot INTE något kontrakt som säger att djuren jag säljer måste tillbaka till mig om de inte kan ha dem kvar. Det skulle nämligen inte vara juridiskt gällande och jag sysslar inte med lurendrejerier! Den vara jag har sålt, vare sig det är en TV eller ett levande djur, har jag helt avsagt mig rättigheterna till. Jag kan inte på något sätt bestämma vad de ska göra med sitt djur, lika lite som jag kan bestämma att TVn inte får används på söndagar. Däremot står det klart och tydligt på hemsidan att jag tar hand om omplaceringskaniner och vad som i så fall gäller.

#38 Det innebär fortfarande att det måste finnas en uppfödare. Men jag håller med dig om att de flesta företag strävar efter vinstmaximering det är det som får samhället att gå runt. Sedan spelar det ju ingen roll om det rör sig om livsmedel, foderdjur eller sällskapsdjur så länge man följer gällande regelverk. Därefter kan man självklart ha åsikter om att saker, men dessa är alltid subjektiva.

När det sedan gäller skötselråd så kan man skriva hur mycket som helst eller så håller man sig till de grundkrav som finns i gällande författning. Däremot är det ju aldrig fel att man ger mer information, så länge man håller sig till korrekt fakta. Ber också om ursäkt att jag misstolkade ditt andra inlägg, du låter som en seriös och påläst person och har antagligen milsvid mer kunskap om just marsvin eller kaniner än vad jag har. Jag måste även ge dig cred för din inställning gällande "kontrakt", jag har sett lite olika versioner av dessa och de håller precis om du säger inte juridiskt.

#36 "Isdrakee: Jag är inte vegetarian men anser ändå att alla djur har sitt värde, vilket betyder att jag dåligt samvete när jag äter kött…

Grönsaker har aldrig varit men "grej" men efter ha sett och läst hur djuren (stora som små) behandlas så är det inte långt ifrån…

Jag håller med dig om att tråden är intressant, då vi helt plötsligt har fått in representanter från många olika grupper och sådant är väldigt sällsynt!"

Det vore jätte intressant ifall du kunde utveckla det där. Vad är det som gör att du som köttätare anser att det är okej att äta vissa djur men inte andra? Vilken egenskaper har dessa djuren som gör att dom inte borde bli mat? Vart ligger den stora skillnaden?

Jag som reptilägare och vegetarian/vegan kan ibland tycka det är störigt när folk tycker jag är omoralisk som matar min ödla med möss när dom själva har hund/katt och äter kött själva. Men det är bara jag som gör fel och är elak, hehe. :)

Nu påstår jag inte att du är en sådan person utan jag ville mest bara ta upp ett exempel som visar att djur värderas olika.

Nja, antingen har du feltolkat mig eller så har jag feltolkat dig…

Inga djur förtjänar att bli uppätna,varken av människor eller djur.

Tyvärr lär det väl aldrig bli så …

Den stora skillnaden ligger väl i att vi har olika husdjur världen över.

Här i norden äter vi gris,nöt och fågel medan dom i andra länder äter marsvin.

Nu är jag förbaskad dålig på vad folk har på sitt middagsbord men det som vi anser vara husdjur,hör inte hemma på bordet…

Något som vi är överens om är att djuren har olika status men det är inte jag som har gett dom det…

Ähm, fick du svar på dina kluriga frågor ?

#41 Så enligt dig bör vi gå ut och avliva alla rovdjur utom möjligtvis hunden, björnen och andra allätare/rovdjur som möjligtvis skulle kunna klara sig på vegetarisk föda? (Avlivning för att det är det mest humana jämfört med att ta livet av ett djur genom bristsjukdomar) Rovdjuren så som örnar, katter, tigrar, vargar, ormar etc. förtjänar att dö mer än en mus, en anka, en gnu?

Jag visste att någon skulle hitta fel i min text

Citerar mig själv i hopp om att rädda skinnet…

"Inga djur förtjänar att bli uppätna,varken av människor eller djur."

Antingen är jag för trött eller bara trög,för jag begriper snart inte vad ni menar…

Tar timeout tills i morgon!

Flemming

#40 Jag kan inte annat än att hålla med, vad är det som gör ett djur mer värt än ett annat. Olika djur kräver olika föda och olika djur står olika högt upp i näringskedjan. Detta gör självklart att t.ex. ett rovlevande djur kräver rov, det kan vara en kanin eller ett marsvin (om vi nu ska ta ex. från denna tråden. Vissa andra djur kräver annan föda, men oberoende om detta är gräs, insekter, frukt, ved eller andra i samma klass så ligger ansvaret hos de som har djuret i sin ägo att man ger den föda som krävs. Detta gör också att det finns en efterfrågan på djur som inte endast är beroende på att andra vill ha det som sällskaps/hobbydjur utan det kan även alltså vara av den anledning att de vill ha det som foderdjur eller som livsmedel.

#43 Jag tolkar ditt citat som att inget djur bör ätas upp av ett annat djur, och tyvärr är det ju som så att rovdjur lever på andra djur. Endera så har jag tappat greppet helt om svenskan, eller så har du uttryckt dig lite knasigt (eftersom du inte tycks känna igen dig i det jag skrev i #42)

#41 Jag tolkar också dina inlägg som Aveindha, alternativt att du tycker det är oerhört tråkigt att vissa ska behöva dö för att andra ska kunna överleva. Men hur naturens kretslopp är uppbyggd är inget vi kan ändra på.

Ifall man däremot vill diskutera fodersjurs etik så är det mer relevant att prata om huruvida man borde hålla köttätande och allätande djur som husdjur pga deras kost och framför allt ifall människan själv borde äta kött eller ej. Istället för att tycka illa om hur livet är designat menar jag. :)

#44 Jo, precis. Först och främst så har ju husdjuren rätt till en bra och naturlig kost.

Förlåt om jag var lite ohövvlig (stavning) men jag vart bara arg!

Jag föder upp kaniner, tar en 3-5 kullar per år. Jag tänker noga igenom varje kull jag planerar, att honor och hanar kompletterar varandra! Och jag vet att jag har plats om jag inte skulle få dessa sålda! Men jag håller helt med! Det har blivit allt vanligare att barn tycker det verkar gulligt med kaninungar, och parar bara för skojs skull. Visst, det är kul med ungar! Men man måste ha en viss förkunskap om detta! Det är kostnader som kan tillkomma, sjukdomar kan komma fram. Det finns en hel del som kan hända!

Tycker att alla ska tänka till innan man tar en kull, vad är ditt syfte med kullen? Och då inte: "Jag vill ha en unge efter min hona." Finns sååå mycket kaninungar som redans söker hem, varför då bara skapa fler?

Så, mitt råd är att TÄNK TILL!

#48

"Tycker att alla ska tänka till innan man tar en kull, vad är ditt syfte med kullen? Och då inte: "Jag vill ha en unge efter min hona." Finns sååå mycket kaninungar som redans söker hem, varför då bara skapa fler?"

De meningarna borde alla verkligen ta åt sig. Samt se till att de har plats för osålda djur precis som du skriver att du ser till att ha!
Det tycker jag är jätte bra!

----------------

Tyvärr är ju kaniner (så som jag har sett och fått in mest mail ang hjälp att omplacera) det djur som omplaceras mest oftast bara vid 1-2 års ålder. Så om ALLA tänkte till innan de tar en kull bara för att så skulle kaninens status vara mkt mkt högre och det skulle inte vara så många som skänkes bort eller säljs för 10-50 kr/st

#49 sen borde även föräldrar som köper dessa kaniner tänka till.. Tror få föräldrar faktiskt fattar att djur lever längre än vad de flesta yngre barn har intresse för.

Vet av egen erfarenhet att mamma och pappa fick sköta mina fåglar som jag "massor ville ha" när jag var 12. Som tur är förstod mina föräldrar att dom har yttersta ansvaret och tog på sig detta tills vi fick ett nytt och bättre hem åt dem.

håller med #32

Det är synd om djur som far illa. men om folk inte köpte djur så lättvindigt skulle grossisterna inte behöves, tror jag iaf. Eftersom då skulle det inte vara så stor efterfrågan på just djurungar som efter några månader letas omplaceringshem till.

Men visst blir jag frustrerad när man kollar runt på blocket och ser massa gnagare som behöver ett hem och sedan en och annan som söker hane till avel. Jag får alltid tanken att om de ville ha fler djur kunde de ta hand om de som behöver hem.

Sedan är det ju inget fel på dem som avlar för att få fram utställningsdjur eller färger. Dessa tar ju förhoppningsvis bra hand om sina djur och ser till att ungarna får bra hem.

Jag hade länge tänkt att börja avla på hamster men nu har jag ändrat om och tänker ta hand om hamstrar som behöver hem istället. Någonstans måste ju de ta vägen.

Tog en stund att läsa igenom denna tråden, må jag säga!

Om man avlar seriöst på något djur så tycker jag att man ska ta ansvar hela vägen. Från parning, till rätt kost under dräktighet fram tills ungarna är födda. Då ska även bebisarna få rätt kost, hantering och uppfostran.
Sist men absolut inte minst, så är det uppfödarens ansvar att hitta rätt hem. Förhoppningsvis hittar man ett varaktigt hem hos seriösa nya ägare. Men det är såklart inte lätt att veta alla gånger!

Man kan inte vara speciellt seriös med sin avel om man kan sälja sina avkommor till djuraffär eller liknande utan att blinka. Hur ska man någonsin kunna hålla koll på hur avkommorna utvecklas, om det dyker upp okända sjukdomar osv? Hur ska man veta om hälften av kullen plötsligt fick aggresiva utfall? Det går helt enkelt inte.

Då är det väl ändå bättre att sälja till privatpersoner, erbjuda livslång support och be nya ägaren att höra av sig om den får problem. För mig är ett sålt djur alltid välkommen hem igen, om nya ägaren får problem.

Som uppfödare får man heller inte glömma bort att informera! Det går inte lära sig för mycket om den djurarten man ska köpa. Detta kan även hjälpa uppfödaren själv att se om köparen verkligen är rätt person för djuret eller inte.

För mig är man inte en seriös uppfödare om man inte ser till djurens bästa, alla gånger! Man ska alltid ha tid, pengar och utrymme att behålla djurbebisar om de är svårsålda. Sätter man liv till världen så ska man veta vad det innebär. Inte avliva en massa friska bebsiar så fort man inser hur mycket jobb det är, eller inte får ungarna sålda!
Man bör även vara beredd på olika kostnader som kan tillkomma om det blir problem under förlossningen eller liknande.

Avlar man för att tjäna pengar så är man enligt mig inte seriös. Man går oftast inte i vinst när man är uppfödare, snarare tvärtom! Att ha välmående djur kostar pengar och det är dom värd!

Jag tycker även att man ska ha en riktig anledning till att ta en kull. Att ta kull för att "det är roligt" ser jag inte som en bra anledning.
Vill man däremot avla på friska individer och förbättra artens brister, livslängd osv så har man tagit ett steg åt rätt håll!

En seriös uppfödare bör även vara riktigt noga när den väljer avelsdjur. Detta är väl den viktigaste punkten av alla!
Att djuren ska ha bra temperament, bra hälsa, rätt vikt och ålder är en självklarhet! Sen ska man även tänka på att försöka förebygga ev problem i linjerna genom att avla på en hona och hane som kompletterar varandra.

Det finns för mycket människor som köper djur och sedan "slänger" bort dem, så fort de tröttnat. Djuren har mer värde än så! Vad vi borde göra är att höja värdet.

Har och har alltid varit emot avel som endast går ut på att tillfredställa våra ögon. Ex alla dessa raser med problem, bara för att vissa tycker att det ser bra ut. Nakna djur är ett bra exempel!
Med tanke på vad som står i #26 så borde alla inse att det inte är sunt med djur som är nakna, bara för att det är snyggt/coolt eller liknande. Djuren far ju illa!

Om barn vill leka gud och ta en kull på sina hamstrar (eller andra arter, förstås!) så tycker jag att föräldrarna åtminstone ska vara där och ta allt ansvar där barnen inte räcker till. Iofs är det väl alltid en självklarhet att föräldrarna tar ansvaret för djurens välmående. (Även om de låter ungarna ta hand om sina djur själva, så är det föräldrarna som bör ha koll!)

Självklart är det väl olika hur man tänker inom avel, beroende på vilken art det är. Just detta tänket har/har jag haft de gånger jag tagit kull på råttor.
Finns mycket problem i våra svenska råttlinjer, så det är väl därför jag tycker att det känns så viktigt att man hellre väntar på rätt avelsdjur än tar något halvdant, bara för att det finns tillgängligt nu!

Det är vad jag tycker. Baserat på egna erfarenheter och upplevelser. Men det här handlar mest om just avel. Jag säger inte att det är JAG som har rätt eller så. Däremot tror jag att den synen jag har på avel är sund. Är dock alltid öppen för andras åsikter, så dela gärna med er!

Denna tråden innehåller väldigt spridda ämnen måste jag säga.

Nu har jag inte läst hela tråden, men vad gör ni själva för att sprida ut information? Besöker ni allmäna platser, skolor etc och informerar?

Finns jätte många djur, jätte många hemlösa, jätte många som far illa pga fel kunskap mm. Men det är även samtidigt jätte många som sitter ner i forum och gnäller om dessa människor men som själva inte gör något åt saker som att informera, få ut kunskap, eller något. Och nej, jag riktar inte mot någon speciell just nu! Och jag vet att det finns många som hjälper till i djurhem, omplacerar djur osv. Men man måste få ut information och kunskap tror jag. Plus att få bort alla dessa dåliga fakta som finns över allt, fakta böcker mm. Eftersom folk läser det och tror att det är rätt - och sedan får de påhopp från andra håll om att det är fel, att de borde läsa på mm. Trotts att de har läst på, men råkade komma över fel information. Och sedan, hur ska dessa människor veta vad som är rätt och fel när det står så mycket olika överallt och alla säger så olika?? Vart är den rätta källan till all information som är rätt information? 

Sen så, dålig avel kan man se på många olika vis. Avel på rasdjur på "sjuka" djur med många problem - finns ju en hel del. Men de flesta tycker att de är ok bara för att det är ras djur, men ändå så är det så mycket problem med dessa djur. Blandras avel som många avskyr just pga det är många problem - man vet inte heller ofta bakgrunden på dessa djur. Men lite roligt när även dessa människor tycker att det är ok att avla på djur raser som har en massa problem. Eller just pga att de är för många djur/många hemlösa - och därför inte ok med blandras avel. Men oftast anses det vara ok med rasavel ändå. Trotts det ändå ökar antal djur. Visst, rasdjur är oftast dyrare och tas bättre om hand - men även där finns det hemlösa och ändå många som hamnar i fel hem. Dessa rasdjur tar även ett hem som en hemlöst djur skulle kunnat fått bott iställen. Så all avel borde förbjudas i något år - men vore tråkigt med, för då är risken att de fina och friska linjerna försvinner.

 _"Finns det verkligen ingen som kan stoppa dessa människor?"
_Kan inte du gör något då???  En kan inte gör mycket, fem kan inte göra mycket. Men det är en bra start allafall. Många bäckar små, eller hur man nu säger…  Dumt att sitta gnälla, kanske inte göra något själv och skeppar över "jobbet" på någon annan. Sånt irriterar mig.

Oj vad jag fummlar. Vette sjutton om någon hänger med i mitt tanke sätt…