Annons:
Etikettatt-omplacera
Läst 2498 ggr
Tina
2011-04-26 16:06

För höga krav för omplacering?

I framtiden när jag har flyttat och ekonomin är stabil hoppas jag kunna driva en småskalig omplaceringsverksamhet. Hittills har jag hjälpt ett fåtal bekanta att omplacera deras djur, och de flesta av dessa har jag behållit själv.

Det är en tanke som redan gnager i mitt huvud: finns det perfekta hemmet, och isåfall, hur svårt är det att finna det?

Djurens öde vilar i mina händer. Det är jag som avgör vart de ska flytta, och alltså också hur de ska leva och bli omhändertagna. Ni som omplacerar, och även ni som föder upp, känner ni av den här pressen och hur hanterar ni den?

Jag vill att marsvinen jag omplacerar ska ha minst en kompis och en stor och rymlig bur, helst stora bokhylleburar. Jag vill att de ska få springa fritt ofta, få rätt kost och skötas om med kärlek och försiktighet.

Hur ofta funderar ni på hur "era" djur egentligen har det? Blev det perfekt eller bara godkänt? Hur höga krav anser ni er att ha? Är de så pass höga att ni ofta nekar folk som vill köpa/adoptera djur av er?

Livet med två australian shepherds
https://brukshundarnas.wordpress.com

Annons:
Falurven
2011-04-28 00:02
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#1

Jag förstår hur du känner dig! De råttkullar jag sålt har jag varit väldigt noga med att hitta bra hem till. Det är inte det lättaste kan jag lova!

Vill även jag att mina råttbebisar ska få komma ut ofta, få rätt mat och leva i en hög/stor och rymlig bur.

Det finns tillfällen då jag har blivit tvungen att säga ifrån. Men det finns även gånger då jag pratat kunden till rätta och berättat hur viktigt det är med det den personen verkligen haft noll koll på eller liknande.

Måste säga att jag har hittat bra hem åt de flesta råttor jag sålt. Har fått regelbundna rapporter, precis som jag bett om. Det är något enstaka fall som jag har upptäckt att jag nog inte valt rätt hem ändå. Men då har det löst sig i alla fall!

Mvh Nathalie

Mari
2011-04-28 12:18
#2

Jag har aldrig omplacerat något av mina egna djur eller att någon annan har bett mig om att omplacera deras.

Jag tog en gång en kull på mitt marsvin, blev två hanar. Hade då tänkt innan att om det blev någon hona så skulle hon få stanna som sällskap till mamman och att jag skulle hitta nytt hem till hanarna.
Dock blev jag så fäst vid de små charmtrollen så båda fick stanna och ett nytt marsvin fick komma som sällskap till mamman.

Jag sitter i styrelsen för ett djurskydd som omplacerar katter. Det har jag inte haft nå problem med och de människor som vart och kollat på de katter vi har, har hittills varit bra personer och katterna har fått bra hem som vi håller kontakten med.

Jag tycker det bara är sunt att man har höga krav på det nya hemmet. Det ska inte vara allt för lätt att skaffa sig djur som man sedan märker inte var helt genomtänkt och planerat

Sajtvärd för Djurfoto
www.mariekengren.se

Falurven
2011-04-28 12:26
#3

#2: Det håller jag helt klart med om! Jag är hellre riktigt noggrann och kräsen när jag letar hem, än att få höra senare att mina kära djur far illa.

Jag tror inte att det finns en människa som vill omplacera djur till ett dåligt hem. Dock finns det väl säkert dom som blundar för problemen och inbillar sig att djuren får det bra vilket fall som helst.

Mvh Nathalie

madilicious
2011-06-09 05:42
#4

Har inte omplacerat något djur som bott hos mig men hjälpt många andra att göra det. Däremot har min familj sålt norsk skogkatt kattungar när jag bodde hemma och hade jag fått bestämma hade jag tagit 1 miljon styck för dem så att inte någon ville köpa och alla hade fått stanna och i teorin hade de varit jättebra men i paktiken mindre bra :)

// Madelene och Pälsbollarna

Sajtvärd på Camping

Medarbetare på Omplacering och Gecko


Upp till toppen
Annons: