Att omplacera

Avlivningshot

2013-10-29 10:48 #0 av: Grodan

Jag har väldigt svårt att se att ett djur måste avlivas bara för att en person/familj inte klarar av att ha det kvar.

Givetvis ser jag gärna att människor tänker igenom väldigt noga innan de skaffar ett krävande djur, om de kan behålla det hela dess livslängd. För även om det är på tapeten med omplacering, så är det faktiskt det man ska göra: skaffa djuret för att behålla det 4ever. Det är förutsättningarna för införskaffandet.

Jag tror att det är där skon klämmer. Att man inte är helt införstådd med vad det innebär att äga ett djur.

Och har man gjort det felvalet, så gör man lätt flera. HÄr är jag elak. Förlåt. Men jag anser att hota om avlivning är ett mycket stort felval. Det talar om att ägaren inte hyser några känslor för sitt djur. Hur är detta möjligt?

Sedan har vi aspekten försäljningsknep. Hota om avlivning så att någon barmhärtigar sig över djuret. Mycket fult. Sånt skall inte tolereras.

__________________________________________________

Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~  arinella´s råttuppfödning

Anmäl
2013-10-29 10:58 #1 av: Timmorn

Håller med fullständigt, det kan uppkomma situationer där avlivningshot förekommer och det inte går att lösa. Men 9 av 10 gånger så tror jag att det går att lösa om man bemödar sig att fråga runt bland grannar och vänner om hjälp tills lösning ny ägare finns. Så hota om avlivning i annons kan lika gärna göra att fel människor tar hand om djuret, tänker mig bland annat människor som har 20 + katter för att det var så synd om djuretoch skapar osanitära hemsituationer och mer lidande. Och en del människor köper olika djur i perioder och tröttnar eller inser att det inte var för dem och säljer/skänker sedan vidare..


Däremot köper jag inte alltid alla ska räddas, allt är liv, ibland mår djuret bättre av att få somna in. Som en katt som levt ute hela sitt liv fångas in och behöver 6 operationer innan den kan påbörja sitt nya liv hos någon? Nej, jag köper det inte, katt rädd som fan som får gå igenom narkos och operationer för att sedan försöka vänja sig vid människor i ett nytt hem. För mycket trauman. 


Nu var kanske mina exempel extrema, men ändå. 

Anmäl
2013-10-29 11:09 #2 av: [Moa-]

"Givetvis ser jag gärna att människor tänker igenom väldigt noga innan de skaffar ett krävande djur, om de kan behålla det hela dess livslängd. För även om det är på tapeten med omplacering, så är det faktiskt det man ska göra: skaffa djuret för att behålla det 4ever. Det är förutsättningarna för införskaffandet."

Alla djur införskaffas inte med syfte att behålla det hela dess livslängd. Skulle jag få barn och köpa en shettis, så skulle det inte vara med syfte att behålla den under dess livstid som är ca 30 år. Jag skulle inte heller skaffa den vid föl-åldern, utan vuxen, inkörd och inriden för att sedan när mina barn är för stora för att ha glädje av den sälja till någon som har mer tid och glädje av den. För både min och ponnyns skull, med undantaget om den hunnit bli pensionär då den skulle kunna få gå i hagen som sällskap och på små promenader utan att må dåligt av detta. 

Samma sak om jag skaffade en sköldpadda vars livslängd vida överstiger en normal människas... Vore jag då en dålig djurägare för att jag inte planerar att sköta den efter min död? (Eller mer sunt enligt mig, så länge någon intresserar sig för den och har en delad glädje av varandra.)

Att hota med avlivning kan vara fel, men att låta ett djur bara stå i ett hörn för att få leva är det humant? Jag tror inte att djur mår dåligt av att flytta, de flesta djuren i frihet lever mer eller mindre som nomader, de byter flockar och växer upp och flyttar från sin familj för att bilda en ny. Varför skulle de vara bofasta och oflyttbara bara för att de bor med människor?

Anmäl
2013-10-29 11:10 #3 av: Grodan

#1 I de fall där det inte går att lösa på annat sätt än avlivning så finns ju ingen anledning till att ens annonsera om att djuret skall omplaceras. Dock förstår jag inte vilka situationer du pratar om.

I många fall läser jag om att man vill omplacera annars så avlivas det, ett djur som har problem. Problem som är orsakade av ett dåligt hem eller ett hem som brister i något.


Ja, det där med att fel personer tar hand om avlivningshotade är för mig nytt, men jag har förstått att många av de fall av grav vanvård varit just sådana...


Nej, nej, alla djur ska inte räddas till varje pris. Och helst ska inte hundar flyttas över från andra länder för att "räddas". Vi har hundar i sverige som behöver hem... kanske har vi inga gatuhundar än, men ärligt... det är bara en tidsfråga


__________________________________________________

Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~  arinella´s råttuppfödning

Anmäl
2013-10-29 11:11 #4 av: Grodan

#2 Intressant vinkling. Vi kanske ska hålla oss till smådjur?

__________________________________________________

Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~  arinella´s råttuppfödning

Anmäl
2013-10-29 11:19 #5 av: [Moa-]

Grodan; varför? Är inte andra djur också djur? Och sköldpaddor är väl smådjur eller vart räknar du in dem?

Om mina framtida barn skulle tröttna på en kanin så skulle jag anse att även den mådde bättre av att överlåtas till någon som har tid och ork med den. Jag tror att djur måste aktiveras när vi så brutalt hindrar dem från deras naturliga beteende, när någon tvingas till något så lyser det snabbt igenom, och ingen blir glad. Testa att rida ett dressyrpass eller genomföra en lydnadsövning med en hund när du är på dåligt humör eller helt orkeslös, det går inte. Är detta liv då rättvist mot djuret? (Jag utgår ifrån att det är samma sak med exempelvis kaninhoppning som jag inte hållit på med på många år...)

Anmäl
2013-10-29 11:28 #6 av: Grodan

#5 Av den enkla anledningen att det är mest smådjur som omplaceras. Sköldpaddor räknas som reptiler.

__________________________________________________

Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~  arinella´s råttuppfödning

Anmäl
2013-10-29 12:10 #7 av: [Moa-]

Kaninen enligt exemplet ovan är samma sak enligt mig.

Många djur omplaceras enligt mig, skillnaden är att termen säljs ofta nyttjas istället för omplaceras... Frågan är densamma. Se exempelvis på varmblod som ej presterar på travbanan, både avlivningshot/(hot om slakt) och låga priser, och de är många till antalet...

Anmäl
2013-10-29 13:12 #8 av: Timmorn

Jag tänker mig situationer där du är ny i en stad, inte har vänner, familj där osv. Du/partnern/barnet blir allergisk eller du har inte råd att ha kvar djuret, alternativ avliva/ ge bort, omplacera är de val som finns eftersom att djuret inte kan vara någon annanstans för tillfället. 

Många sköldpaddor precis som kaniner och andra smådjur lämnas utanför och dör av kylan eftersom att folk inte omplacerar dem. 
Skulle väl gissa att de djur som de säljs/omplaceras mest av för att folk har tröttnat på dem är kanin,marsvin, råttor, hamstrar, och sköldpaddor. chinchillor räknas också in. Så jag håller med om att det är samma sak med smådjur som med reptiler. 

Det är ett problem idag, mer idag än förut skulle jag tro, att folk skaffar djur särskilt hundar och katter och man orkar inte med att uppfostra dem så det uppkommer problembeteenden. Så man omplacerar dem/avlivar dem. Sen är det en annan sak att diskutera hur man hanterar hundar osv, och livet kan förändras, men om man inte ser att man kan ha tid med en hund åtminstone 4 år i framtiden då ska man inte skaffa den, samma sak med katt. Jag vill men kommer inte att kunna skaffa en på kanske 10 år. Jag ser så himla ofta katter som säljs som är under året, då är det inte söta små kattungar längre och "familjeförhållanden har förändrats" man har gjort slut och ingen vill ha och betala för katten. 


Kaniner har väl alltid problemet varit att barn tröttnar och de går vidare till nästa familj? Men kan hålla med om att det är bättre att det det lever i en miljö där det blir uppskattat. Men att köpa djur och sedan glömma bort eller inte ta hand om på väldigt kort tid är fel. Och att använda termen avlivas annars i annonsen är en sorts teknik för att bli av med djuret fortare bara. 

Anmäl
2013-11-06 21:19 #9 av: westblom


Många skänker bort sköldpaddor varje vecka typ,tror  inte folk vet vad dom ger sig in på och vissa sköld paddor blir rätt stora dom och med de så ska dom ha stora akvarium mm

Anmäl
2013-11-06 21:22 #10 av: westblom


sköld paddor också smådjur fast dom är reptiler marsvin är gnagare kaniner hardjur spindlar insekter mm alla är djur som har ett värde<3

Anmäl
2013-11-14 12:15 #11 av: [Iyen]

Och så kommer jag in här...
Detta är vad jag tror på och lever efter.

Ett djur som flyttar hit, flyttar hit för att stanna. Jag lovar att ge mat, vatten, berikning, veterinärvård och om möjlighet finns (eller om det överhuvudtaget finns) en värdig död när tiden är inne.

När jag skaffade hund, har jag planerat att ställa upp 100% i minst tolv år- har räknat på 100% engagemang i upp till 14år.

Möss lever tyvärr inte så länge, så jag kan knappt förstå hur man kan behöva omplacera möss. De kräver inte mycket. En stor bur med massa innehåll, mat och vatten. Alla möss uppskattar inte mänsklig kontakt, även om de tolererar det. Så JAG tycker inte att man ska må dåligt över att inte ha tid för djuret. Man får hitta på annat som kan kompensera uteblivet miljöbyte med en mer omfattande bur.
Mina dvärghamstrar är samma sak som med mössen. Precis samma förutom att de förutom en berikad bur, mat och vatten också kräver ett sandbad.

Råttor kräver mer. Daglig utevistelse, och massa mänsklig kontakt.
Givetvis överlever de utan människokontakt (ja, ironiskt nog.. Hur skulle djurbutikerna annars förse sig med djur?) om de bara får mat och vatten. Men jag tror inte att de är lyckliga.
Råttor lever heller inte länge.

Stå ut!Ta ansvar. Planera så blir inte tidsbristen så påtaglig...
Det är inte djurensfel att en människa byter intressen oftare än årstiderna skiftar.

Ursäktar alla tusen fel, skriver från mobilen.

Anmäl
2013-11-14 17:57 #12 av: Grodan

#11 Hjärta

__________________________________________________

Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~  arinella´s råttuppfödning

Anmäl
2013-11-17 16:15 #13 av: Smulan80

#11 Hjärta

Anmäl
2013-11-25 22:40 #14 av: XxteZZxX

Jag håller egentligen med #11, men vad händer om man blir allergisk? Det kan komma plötsligt, även om man försökt ta reda på det innan och det inte visat något. Jag till exempel startade musuppfödning, helt underbara djur som jag älskar massor. När jag skaffade dom var jag inte allergisk mot dom, men nu efter ett tag kan jag knappt andas i deras rum. Så nu tar min mamma största ansvaret, mamma som dessutom har tre hundar och ett helt hushåll (matlagning, städning osv) att ta hand om, ett jobb att sköta, en dotter med ADD osv. Hon får hjälpa mig att ta hand om mina djur vilket gör att hon snart stressar ihjäl sig. 

Är det då fel av mig att börja fundera på avlivning efter lång tid av annonsering och ingen som vill ha dom? Mössen kommer ju inte lida, det går på någon sekund och sen vet dom inget mer. DOM bryr sig ju inte, för dom har ingen aning om att det händer.

Nu har jag dock inte avlivat dom, utan jag och mamma har försökt hjälpas åt länge nu att ta hand om dom tills någon kanske skulle vilja ha dom. Detta gör att båda två är jättestressade och mår väldigt dåligt då vi har dåligt samvete för att vi inte grejar med mössen tillräckligt och detsamma gäller hundarna. 

Jag kommer i nästan alla fall föredra omplacering på ett djur (med undantag av sjuka djur mm), men när ingen vill ha dom och vi knappt klarar av det, ska djuren få lida då?

Nu låter det säkert som att jag inte hade tänkt igenom det med att skaffa möss, men det hade jag. Jag hade gjort allergitest som inte visade något och hälsat på hos uppfödare där jag inte känt något. Detta skulle vara min hobby, inte mammas måste. Men ibland ändras saker och man måste göra det som är bäst för djuren.

Och i detta fallet tycker jag nog ändå att det bästa efter omplacering hade varit avlivning då de flesta av mina möss är så fruktansvärt sällskapssjuka och verkligen behöver mänsklig kontakt. Är det inte värre att dom mår dåligt i livet än bra i döden?

Jag låter säkerligen hemsk, krass och verkligen inte som en djurvän. Men jag gör det som är bäst för djuret, oavsett vad jag måste göra. Om min katt bryter benet och måste vara still med smärta ett bra tag innan hon (kanske?) blir bra, då tar jag bort henne. För hon mår inte bra av det, en katt ska inte vara still.

Så tro vad ni vill om mig, men jag gör faktiskt det som är bäst för djuren.


Sen ska också tilläggas att jag tycker att man inte ska ge upp för fort, man kan inte visa djuret som omplacering på måndag och "hota" om avlivning på fredagen, man måste ju självklart ge det tid. Men när det tar väldigt lång tid och varken du eller djuren mår bra, är det då fel att börja tänka på avlivning?

Jag skriver inte avlivning som ett hot, jag skriver det som sanning. Jag VILL INTE ta bort mina djur, självklart inte, och det är också därför jag skriver det. Att jag verkligen behöver någon som kan ta dom då jag verkligen inte kan ha kvar dom och absolut inte vill behöva avliva dom. Men så fort man nämner något om att ta bort djuren blir det ramaskri, trots att det inte påverkar djuren överhuvudtaget.

Jag tycker att det är fel att avliva ett helt friskt djur, ja, men hellre det än att det ska lida i livet.

Enligt mig är faktiskt dom som vill hålla djur vid liv till alla pris dom riktiga djurplågarna. Ibland är det lätt att se förbi att djuren inte mår bra av att vara vid liv bara för att slippa det jobbiga med att man ibland faktiskt måste avliva djur. 


Jag har försökt "stå ut" och ta mitt ansvar, men när jag inte kan andas kanske det är dags att se sig om efter nya alternativ? Jag planerade och jag har absolut inte bytt intresse, men min allergi sätter stopp för det hela. Min plan var att kunna jobba med djur som vuxen, gå djurutbildning på gymnasiet, men allt det har ryckts ifrån mig på grund av allergin. Låter det som något jag bara gjorde för att det var kul för stunden så får du gärna tro det, men då har du heller inte fattat något av det jag skrivit.


Till sist vill jag bara tillägga att detta inte är riktat mot någon enskild individ, utan bara min personliga åsikt i frågan.

Tack för mig.

Anmäl
2013-11-25 23:01 #15 av: Timmorn

#14 Jag tycker du resonerar vettigt. 
Du planerade i början och efter det så har du har försökt under en period även fast det varit jobbigt, med olika lösningar vilket inte har fungerat. Vad gör man då? 
Jag är emot de som inte har försökt överhuvudtaget, de som håller djuret vid liv men inte tar hand om det, och de som bara kastar ut djuret på gatan. De som inte har planerat och sedan omplacerar på en gång och skaffar nytt... 
Det är jag emot men du har ju varit vettig och då tycker jag att det är OK med avlivning, du har ju försökt. Jag är inte emot avlivning till varje pris, bara "onödiga" eller vad tusan man ska säga enligt de skäl ovan. 

Anmäl
2013-11-26 05:39 #16 av: [Iyen]

#14 en allergi är ingenting som man beställer på posten.
Jag förstår att det är en hemsk situation.
Det är klart att du måste göra något åt saken :) det är nog ingen som skulle påstå att du gör fel i att hitta nya hem åt dina små.

Men..., däremot "allergi".... Som tydligast visar sig mot unghundar, katter som inte prickar i lådan eller mot smådjur som inte motsvarar förväntningarna. Det är en HELT annan historia.

Anmäl
2013-11-26 10:55 #17 av: XxteZZxX

#16 Tack så mycket, tyvärr har det varit folk som reagerat negativt till det, och därav mitt starka "försvar"..

Anmäl
2013-11-27 21:59 #18 av: Grodan

Allergi är jobbigt. Därför måste man ta reda på om man tål ett djur innan man skaffar sig för många. Många djur gör också att en allergisk reaktion lättare kommer upp än om man har en enstaka.

Dock vet jag flera som har starkt allergiframkallande djur (möss och råttor) trots att de är allergiska, de har djuren på ett sådant sätt att de lättare klarar av dem, äter medicin osv.


Idag är det mycket svårt att omplacera vissa djur. Pga att flera djur omplaceras förstås, för att marknaden är mättad på en del djurarter (pga att många avlar och det har skapats ett överflöd). En annons räcker oftast inte, utan ett ganska aktivt researcharbete för om det finns något/några hem där ut som kan ta emot ens djur. Man behöver fråga alla vänner och bekanta ett par gånger faktiskt. Och en mängd annat... (fb-grupper där folk söker djur osv) Det är väldigt energikrävande. Och det är då lätt att man tar till "avlivningshot" för att man inte orkar... Så ser jag saken. Tyvärr. 


__________________________________________________

Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~  arinella´s råttuppfödning

Anmäl
2013-11-27 22:07 #19 av: XxteZZxX

#18 Dock hade jag ju tagit reda på det innan och besökt människor med många fler möss än jag har idag och inte reagerat, detta kom väldigt plötsligt trots att jag var förberedd.

Jag har dock inte direkt bara lagt ut en annons, jag har frågat och pratat och grejat, men det är som sagt inte lätt. Min pappas morbror frågar till och med runt, låter det som om att jag ger upp och inte orkar då?

Jag har förhoppningsvis snart hittat någon som kan hjälpa, och då är det ju inte längre ett problem. Men om verkligen ingen kan ta dom, ska jag "plåga" både mig och djur då?

Jag vill självfallet inte avliva dom, men måste man så måste man. När inte ens dom största musuppfödarna vill hjälpa till så känns det ganska hopplöst kan jag säga.

Anmäl
2013-11-27 22:11 #20 av: Grodan

#19 Tyvärr är det mkt svårt med möss idag. Det råder ett sånt kolosalt överflöd... Nästan ingen har dem som sällskap, alla avlar och det gör att väldigt många möss sööker hem...

Ta inte mina ord i #18 personligt. Det är INTE personligt!

__________________________________________________

Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~  arinella´s råttuppfödning

Anmäl
2013-11-27 22:26 #21 av: XxteZZxX

#20 Okej, ber om ursäkt att jag tog #18 personligt.

Naej, det är synd, själv hade jag planerat en minimal uppfödning med trevliga möss. Vilket lyckades väldigt bra tills den dumma allergin förstörde allt. Det är synd då jag fick fram riktigt trevliga sällskapsmöss som både barn och vuxna har tyckt om extremt mycket, då enbart som sällskap :/
Menmen, får hoppas att ni som håller på fortsätter få fram små gosar, så får jag väl komma på utställningar och dylikt och titta på alla små godingar Hjärta (bytte lite ämne där kanske, sooorry!)

Anmäl
2013-11-27 23:57 #22 av: Grodan

#21 LOL, du behöver inte be om ursäkt. Jag vill bara poängtera att jag är väldigt generell.

Det kan ev tyckas att min generella uppfattning bygger på fördomar, men jag tror inte det. Jag tror att jag sett och hört så pass mycket att jag bildat mig en uppfattning som bygger mycket på sanning, om hur det kan gå till. Gjorde även själv en tabbe en gång när jag försökte omplacera en morrhårstuggande mushona... då råkade jag säga att jag ville omplacera henne annars skulle jag avliva henne. Det blev ett himla liv efter det och jag fick verkligen äta upp mina ord, samt fundera på hur det kan låta för andra. Jag själv är också mkt känslig om någon uttrycker att ett djur är avlivningshotat.

__________________________________________________

Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~  arinella´s råttuppfödning

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.